Minskning i antalet tidiga födslar under pandeminedstängningar
Vi är medlemmar i Spädbarnsfonden som är en förening som arbetar med stöd till familjer som mist späda barn. Därför är vi intresserade av forskning som kan leda till att spädbarnsdödligheten minskar.
Orsakerna till för tidiga födslar är många och svåra att utvärdera. Därför är det svårt att rekommendera effektiva strategier för att förhindra dem. Under våren 2020 stängde Irland ner på grund av COVID-19 pandemin: affärer, skolor och kontor stängde. Det här förändrade hälsosituationen för många, också gravida kvinnor och ofödda barn. Skulle det vara en positiv förändring eller en negativ? Forskare i Limerick på Irland studerade och fann att antalet väldigt tidigt födda barn (barn med en födelsevikt under 1500 gram) under den här perioden minskade dramatiskt, med 73%, jämfört med samma månader de föregående 20 åren. En studie i Danmark har också visat en minskning av antalet extremt tidigt födda barn (till och med vecka 27) under pandeminedstängningen. Ingen av studierna kan visa på orsaker till varför man ser denna minskning men möjligheten finns att någon eller några faktorer som ändrades under nedstängningen kan ha orsakat nedgången. Faktorer som diskuteras som möjliga orsaker är minskad fysisk arbetsbörda, minskad stress, minskad risk för infektioner och miljöfaktorer. Om fler länder med olika strategier för att bekämpa pandemin hittar samma minskning i antalet tidigt födda barn så kan man börja göra analyser för att hitta orsaker. Det är också viktigt att följa upp studierna och se vad som händer i senare graviditetsstadier och vad som händer när samhällen öppnar upp igen. Även om det i nuläget inte finns några säkra resultat så inger dessa studier hopp för framtiden.
Referenser:
Philih, R.K. et al. (2020) medRxiv preprint doi.org/10.1101/2020.06.03.20121442doi: this version posted June 5
Hedermann, G., et al. (2020) Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed doi:10.1136/archdischild-2020-319990
Gurkodling
Igår var det dags för första skörden av vår krukodlade gurka. Det är två plantor i en kruka som har en storlek på max 10 liter. De står i full sol och dricker litervis med vatten.
Y har sytt!
Jag har gjort en nåldyna 15/6-2020, av gamla tröjärmar.
Jag har gjort en liten nåldyna 16/6-2020.
Odla rädisor i kruka
Vi hittade gamla frön, vissa av okänd art, som vi ville testa grobarheten på. De inringade fröna var några av de okända, men de grodde snabbt och fint så vi pillade ner dem i en kruka med jord.
Upp kom ett gäng rädisor!
Som vi nu har skördat! De blev lyckade men nästa gång (nu vet vi ju vad det är) tar vi nog en större kruka för de såg ut att stanna i växten efter ett tag.
Det finns mer i vete än gluten.
Det finns flera sorters vete, två exempel är det vanliga vetet som används för att baka bröd (Triticum aestivum) och durum vete (Triticum durum) som används i bl.a pasta. Ett annat sädeslag som tillhör samma familj är dinkel, eller spelt som det också kallas, med det latinska namnet Triticum spelta.
Vetekornet, som man maler till mjöl. innehåller mest stärkelse, 70%, men också 12% protein och 12% vatten, och en liten del vitaminer och mineraler. Ett av proteinerna i vete är gluten. Gluten finns också i andra sädesslag som spelt och råg. Det är gluten som gör att degen håller ihop och jäser. Gluten kan orsaka inflammation i tarmen hos vissa personer. Personer med enbart gluten intolerans eller celiaki kan äta vetestärkelse utan att må dåligt. Men stärkelsen kan också orsaka problem. Vissa personer är bara känsliga och kan få magproblem medan andra är allergiska och kan få svår anafylaktisk chock om de äter vetestärkelse. Därför är det viktigt att förstå att det är skillnad på gluten och stärkelse. Bara för att en vara är glutenfri betyder det inte att den är vetefri.
Dessutom finns det en växande skara människor (min egen uppskattning) som upptäcker att de inte mår bra av att äta det vanliga brödvetet, men som tolererar spelt bra, trots att de är nära besläktade. Min erfarenhet är att spelt kan användas som precis som vete i vad man vill: bröd, kakor, pannkakor…..
Källor och vidare läsning:
Ncbi genome: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/genome/?term=wheat
Encyclopaedia Britannica: https://www.britannica.com/plant/wheat
Proteopedia: https://www.britannica.com/plant/wheat
Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Spelt
Warbro kvarn: https://bakamedursprung.wordpress.com/2011/04/18/kerstins-fullkornsskola/
Bild: Av User:Bluemoose – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=333105
