Åsa

Det här är en samling korta beskrivningar av ett urval av forskningsprojekt som jag har varit delaktig i.

Foto: infekterad röd blodkropp omgiven av friska röda blodkroppar, fotograf Dr. David Ferguson, University of Oxford

Malariaparasiter bygger om röda blodkroppar

Miljoner människor över hela jorden lider av malaria och nästan en halv miljon dör varje år av denna sjukdom. Många av dem som dör är små barn och gravida kvinnor. Malaria orsakas av en parasit som lever i våra röda blodkroppar. Parasiten tar sig in och skapar en liten säck som den lever i. Den skickar ut proteiner till blodkroppens yta för att kunna haka sig fast på friska celler. Man tror att parasiten på så sätt gömmer sig bland friska celler för att undkomma vårt immunsystem. För oss är det ett stort problem för dessa klumpar med celler kan stoppa upp blodflödet i små blodkärl. Om det händer i hjärnan kan man dö av det. Vår grupp studerade vissa av de proteiner som skickas ut till den röda blodkropparnas yta. Det är viktigt att lära sig mer om dem för att kunna utveckla mediciner mot malaria och också vacciner.

  • Andersson A, Kudva R, Magoulopoulou A, Lejarre Q, Lara P, Xu P, Goel S, Pissi J, Ru X, Hessa T, Wahlgren M, von Heijne G, Nilsson I, Tellgren-Roth Å (2019) Membrane integration and topology of RIFIN and STEVOR proteins of the Plasmodium falciparum parasite. FEBS J. Dec 10 (Epub ahead of print)

  • Ch’ng JH ,Sirel M, Zandian A, Del Pilar Quintana M, Chung Leung Chan S, Moll K, Tellgren-Roth Å, Nilsson IM, Nilsson P, Qundos U, Wahlgren M (2017) Epitipes of anti-RIFIN antibodies and characterization of rif-expressing Plasmodium falciparum parasites by RNA sequencing Sci Rep. Feb 24;7:43190

Foto: Zebrafisk (från Wikipedia), fotograf Azul

Studera schizofreni i Zebrafisk?

Quaking är ett protein som har visat sig kunna till viss del förklara varför vissa människor utvecklar sjukdomen schizofreni. Detta är en obotlig sjukdom som ofta drabbar unga människor och ger bland annat symptom som hallucinationer och vanföreställningar. Quaking betyder skaka på engelska och proteinet fick sitt namn eftersom möss som inte har ett fungerande protein skakar. Vi studerade detta protein hos zebrafiskar (en vanlig akvariefisk) för att ta reda på om zebrafiskar är en bra modell för att studera quaking i. Om funktionen av ett protein är densamma i en fisk som hos människa så är det lättare och snabbare att studera det i fisken. Vissa studier som är viktiga att göra, för att till exempel i framtiden kunna bota svåra sjukdomar, är bara möjliga att göra i försöksdjur

  • Radomska KJ, Sager J, Farnsworth B, Tellgren-Roth Å, Tuveri G, Peuckert C, Kettunen P, Jazin E, Emilsson LS (2016) Characterization and expression of the zebrafish qki paralogs PLoS One. Jan 4;11(1)

Evolution genom mutationer

Alla organismer på jorden förändras från en generation till nästa och det uppstår på detta sätt nya arter. Drivkrafterna för evolutionen är mutationer, det vill säga förändringar i DNA (vår arvsmassa), selektion för dessa mutationer och så kallad genetisk drift. Selektion innebär att en individ med en mutation som är fördelaktig har större chans att överleva och få många ungar (då kallas selektionen positiv) eller det motsatta, då kan mutationen vara skadlig och individen klarar sig inte så bra att mutationen sprids vidare till nästa generation (selektionen är negativ). Ibland sprider sig mutationer vidare fast de varken är fördelaktiga eller skadliga, det kallas genetisk drift. Jag skrev min avhandling om fördelaktiga mutationer i två proteiner, myostatin och plasminogenaktivator.

En mutation som ger stora muskler

Myostatin styr tillväxt av muskler hos däggdjur. Musen till höger på bilden har en mutation som gör att proteinet inte fungerar och den får därför onormalt stora muskler. Vi jämförde proteinet hos ko, gris och får och deras vilda släktingar för att ta reda på vad effekten av mutationerna var. Vi kom fram till att de inte hade något att göra med att människan hade dem som husdjur, men under den tid som mutationerna spridde sig hos dessa arter kan man se en ökning i kroppsstorlek hos dessa arter.

  • Tellgren-Roth Å, Kolesov G, Sifuentes-Rincòn AM, Liberles D (2008) Complex microsatellite dynamics in the myostatin gene whithin ruminants. J Mol Evol. 66(3):258-65

  • Tellgren Å, Savolainen P, Janis CM and Liberles DA (2004) Myostatin rapid sequence evolution in ruminants predates domestication. Mol Phylogenet Evol. 33(3):782-90

Foto: från publikation av Se-Jin Lee, PLOS ONE Band 2, Nr 8, 29 August 2007, e789

Genförändringar som ger vampyrer

Plasminogenaktivator är ett protein som är med att reglera hur blodet koagulerar när vi får ett sår. Vampyrfladdermöss som lever på att lapa blod från andra djur har flera former av detta protein i sin saliv. Det finns tre olika arter av vampyrfladdermus och generna för plasminogenaktivatorn ser lite olika ut hos alla tre. Vi lade fram en teori om att generna ser olika ut eftersom de tre arterna vill ha blod från olika bytesdjur och sammansättningen av blodet ser olika ut hos de olika bytesdjuren.

  • Tellgren-Roth Å, Dittmar K, Massey S, Kemi C, Tellgren-Roth C, Savolainen P, Lyons LA, Liberles D (2009) Keeping the blood flowing – Plasminogen activator genes and feeding behavior in vampire bats. Naturwissenschaft 96:39-47

Se liten "film"

Foto: Vanlig vampyr fladdermus (från Wikipedia), fotograf Professor Uwe Schmidt

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Vad händer i en tumör?

Cancer är en allvarlig sjukdom som drabbar en stor del av befolkningen någon gång i livet. Jag deltog i en studie för att klargöra vilka gener som slås på och av under utvecklingen av tumörer i levern. Detta för att förstå vad som sker i cellerna när en tumör växer fram men också för att kunna hitta bra sätt att ställa diagnos.

  • Tellgren Å, Wood T, Flores-Morales A, Torndal U-B, Eriksson L and Norstedt G (2003) Differentially expressed transcripts in neoplastic nodules and neonatal rat liver studied by cDNA microarray analysis. Int. J. Cancer 104:131-38

Strukturen av tillväxthormonreceptorn från PDB (1A22). Referens: Clackson T. et al. (1998) J Mol Biol 277:1111-1128

Hur signalerar tillväxthormon?

Tillväxthormon är ett ämne som bl.a. styr barns längdtillväxt men det har även flera effekter hos den vuxna människan. Hormonet tar sig inte in i cellerna utan binder till en receptormolekyl som sitter i membranet som omger cellen. När bindningen sker flyttar sig delar av receptormolekylen och kan binda andra molekyler inne i cellen och på så sätt förs signalen vidare och man får en effekt inne i cellen. Vi studerade hur signalen fördes vidare och vilka molekyler som band till receptorn.